tisdag 29 mars 2011

Namn... Inlägg 2 av kanske 100 kommande

Vi har kommit så pass långt att vi nu har ett arbetsnamn... men mer om detta en annan gång. Funderingarna går ju också i banorna av andranamn, eller mellannamn om du hellre föredrar att kalla det så. R föreslog Carl för en vecka sedan eller så och faktum är att det passar ganska bra till det förnamnet som jag försöker förhandla mig fram till... Men jag tycker att det ska vara ett tredje namn till för att få ett bättre flyt i det och i morse när jag slog upp gluggarna så slog just det tredje namnet ner som en blixt från en klar himmel och jag ropade glatt från sovrummet:

- Nu vet jag! Vad tycker du om "Carl Alfred Förnamn"? 
R skyndar snabbt in och tittar med en smått orolig blick på mig. Redan där anar jag oråd...
- Är du seriös.. Carl-Alfred kan han ju inte heta förstår du väl.


Nä, det är klart.... med den rytm som R uttalade namnet är det ju faktiskt HELT otänkbart. 
Karl-Alfred i den tappning som
vi är mest vana vid att se honom.

Jag återkommer till ämnet den dag jag eller någon annan, drabbas av en ny snilleblixt... Auf Wiedersehen!

Det är på tiden...

att jag visar upp lite kläder som ligger i Apans garderob och väntar på honom. Han har redan en ganska gedigen garderob men här kommer några utvalda favoriter. Några är faktiskt är fyndade på Tradera, t.ex. de übersnygga sneakersen med stjärnor och den lilla djungelmössan. Ser precis ut som nya och den typen av återbruk gillar jag!


Ralph Lauren suit, villervalla jeans, babymössa från L&B, 
Skor från Esprit resp. Åhléns, samt ett par coola MC-byxor 
från KappAhl som jag köpte i två olika storlekar för att de
var så förbaskat fina helt enkelt... :)

En djungelmössa passar fint till en äkta Ap-sork!

Mjuka skor för mjuka fossingar.

Födelsedagsfirande

Igår firade vi som sagt var R födelsedag och jag hade tagit mig an att göra en tårta. Problemet är bara att han inte äter tårta (undantag: kladdkakevariant med glass). Trots våra snart 10år tillsammans har jag inte lyckats omvända honom till gräddätare, så är det nog snart bara att ge upp hoppet om att lyckas med det. 

Valet föll på en marängtårta som jag brukade göra ganska ofta förr om åren. Jag äter den med grädde och R äter den med glass. Tanken var därför att jag skulle göra två tårtor för att kunna garnera dem med en gång, men tårtorna blev på tok för stora så vi valde att dela på en tårta och spara den andra. Det är också anledningen till att garneringen ligger bredvid tårtan istället för ovanpå... Nästa gång gör jag tårtorna mindre så kan vi garnera dem med glass resp. grädde direkt och sedan ösa på med frukt och bär. 


Mobilbilder i glödlampsljus plockar INTE fram det bästa i bilderna, men det var betydligt godare än det ser ut. Jag lovar! Det var dessutom det första riktigt "smaskiga" jag ätit i år, så det går framåt. Det finns hopp om bättring...jag tror att aptiten är på väg tillbaka! Hurra för det och Hurra för min älskade sambo på hans 31-årsdag!

Marängtårta toppad med grädde/glass och ett helt hav av frukt och bär: Jag använder
vindruvor, banan, kiwi, jordgubbar,  sharon, physalis, färska blåbär och passionsfrukt. 
Hallon och röda vinbär är också gott, men det hade vi inte igår. Glöm inte paraplyerna!

Sedan väntar städning i dagarna två.

måndag 28 mars 2011

Vecka 20

Det är vecka 20 nu vilket betyder att vi har nått en viktig milstolpe som bara för några veckor sedan kändes väldigt avlägsen. Vi är halvvägs på denna resa. En resa som går att likna vid en flygplanstur. Starten var rafflande och ganska skakig, just nu är vi mitt uppe i luften och har det förhållandevis ”behagligt”, trots ett par turbulenta dagar så får jag äntligen i mig mat och dryck och har även så smått börjat kunna titta ut på omgivningen genom de små gluggarna…landningen har vi inte börjat att förbereda oss för. Vi vet bara att den sker, men inte riktigt var eller hur.

Jag har även börjat att plocka ur piercingen ibland för att vänja mig av med den. Jag upptäckte för någon dag sedan att hålet börjar töja sig lite och kulan hade tryckt lite mot huden så antingen får jag byta till en annan stav eller så får jag helt solo ta ur den snart. Jag känner mig verkligen naken utan den. Den känns lika självklar som vilken kroppsdel som helst och när jag plockar ur den och tittar ner så kan du tänka dig att det känns lika konstigt som om du tittade ner på din mage och naveln var spårlöst försvunnen.   

I dag blir det inte mycket skrivande för idag firar vi R födelsedag och just nu står en maränghistoria i ugnen som jag hoppas att vi kan smälla i oss lite senare ikväll. Idag var också första dagen jag kunde ta mig i väg med bussen till Jägersro. Valet av köpcentrum var enkelt. Jag var tvungen att ha fri led till toaletten i fall att jag skulle börja må dåligt. Halvvägs framme med bussen så var det nära att jag skulle hoppa av och ta bussen hem igen. Väl framme mådde jag bra igen och jag fick shoppa en liten födelsedagspresent, en blomkvast och en massa frukter till marängtårtan. Hem fick jag skjuts av R…tack och lov för vid det laget kändes det som om min rygg gått av på mitten. Är det kanske dax att lägga klackarna på hyllan nu?? Är dock väldigt glad att trippen öht gick att genomföra. Första gången 2011, det känns stort.

Något annat som känns stort är att jag allt oftare känner av Apans sprattel. Sparkar kan jag inte kalla det, inte på långa vägar. Snarare ett varsamt litet krafsande och petande. Jag tror även att jag känt det en gång utanpå magen. Det är dock fortfarande bara på min vänstra sida som jag känner något, så gissningsvis sitter moderkakan fram på höger sida. Igår kväll var det full rulle på Apan och direkt när jag känner något så får jag ett sådant där typiskt dumflin på läpparna. 

Magbild v. 19+5
Bebisen v. 20
Ditt barn är 14-16cm långt från huvud till stjärt och väger ca 350g. Barnet är fortfarande mycket litet men växer snabbt och är nu halvvägs. Nu följer en kritisk fas i utvecklingen av sinnesorganen - hörsel, syn, känsel, smak och lukt. Äntligen kan barnet höra och känna igen din röst. De olika sinnesorganens nervceller utvecklas nu i sina specifika delar av hjärnan. Nybildande av nervceller har trappats ned något, och koncentreras istället till utveckling av komplicerade förbindelser mellan nervceller som krävs för funktioner som minne och tänkande. Bär du på en flicka finns det redan omkring två miljoner ägganlag i äggstockarna. Barnet kan nu njuta av att sträcka ordentligt på armar och ben, eftersom nervsystem och muskler har utvecklats tillräckligt för att det ska vara möjligt. 
Källa: Gravid
Foster v. 20. Foto: Lennart Nilsson.

söndag 27 mars 2011

Flopp

Nu är det söndag igen. Förra veckan gick sista avsnittet i solsidan. En flopp om du frågar mig! Helt plötsligt börjar eftertexten rulla - skäms på dig Herngren. Så kan man inte göra! Bygga upp Sveriges kanske bästa serie genom tiderna, se till att miljoner sitter bänkade framför teven och så fick vi inte ens följa med på bröllopsfesten.... dåligt. Jag satt där med förväntningar höga som Eiffeltornet, jag känner mig snuvad! 

Solsidan - hela gänget!

torsdag 24 mars 2011

Till en liten Prins

Jag vill inte gnälla mer, men jag måste. Gårdagen…….tack och lov att den tog slut och aldrig mer kommer tillbaka. Illamåendet var djävligare än på länge. Kräktes iofs bara på kvällen men herre gud så illa jag mådde hela dagen innan det. I dag är det tydligen likadant…

NU – sluttjatat och över till något roligare. Jag har (tyvärr) väldigt mycket tid om dagarna för att sitta och surfa. Istället för att gå på stan så fönstershoppar jag genom min skärm. Eftersom jag redan innan UL kände på mig att det skulle bli en pojke så har jag hittat en del favoriter som skulle passa fint till en liten prins. Här är några...


Jag älskar dessa fiffiga lekväskor, en liten ljusblå spårvagn hade inte varit fel!

Spårvagnsväska från Kalikå, 179kr.

Ett eget garage där leksakerna kan parkeras hade varit bra...

Leksakshus från Rice
(Small: 499kr, Medium:599kr, Large:699kr)

Eller varför inte parkera dem i ett grönt Zoo? (kolla in apan i lianen.......)

...också från Rice

En liten soldat-skallra
En liten soldat från Maileg, 99kr.

Leksaksbilar med garage från Kalikå


Garage (utan bilar), 299kr.
Träbil (vit, rosa eller blå), 129kr/st.

Ursnygga sparkbilar...och en SKA flytta hem till oss (R var inte svår att övertala)

Grymt cool, 950kr.
Polisbil speedster - nu med brun sits, 895kr.

Sparbössan alla minns! En liten vit hade varit fin…
Retroelefanten, 99kr.

Att gå med mormor till banken var en av de roligaste sakerna jag visste när jag var liten. De hade en stor gunghäst av trä i entrén som jag gillade. Mormor hade jobbat en tid på banken och det fanns ännu några pratglada tanter och gubbar kvar där som hon kände. Jag hade en röd sparelefant som jag stoppade full med mynt...och hårspännen. På bus! Det var samma sak varje gång, tanterna tömde innehållet i den stora maskinen och den rasslade till och började räkna. Plötsligt hakade den upp sig, stannade och gick inte att få igång. Tanterna tyckte det var lite småkul, de fnissade och kämpade med att försöka laga räknemaskinen...oftast lyckades de inte och mormor och jag fick då komma tillbaka dagen efter för att hämta mina hårspännen. Varje gång lovade jag dyrt och heligt att jag bara skulle stoppa pengar i sparelefanten nästa gång… Ja, det var tider det. Vilken färg hade din sparelefant?

Lilla Fruntimret

Jag vaknar bara tidigare och tidigare numera. Jag minns inte ens när jag vaknade efter kl 7 senast. I morse slog jag upp gluggarna redan kl 05.50. Klarvaken. Är det hormonerna som försöker förbereda mig på vad som komma skall? Jag vet inte, men i så fall vill jag be hormonerna att dra åt pipsvängen, det finns nämligen INGET roligt att hitta på så här dags på dygnet.

onsdag 23 mars 2011

Konsten att smickra en gravid kvinna

Finns det någon sådan bok mån tro? Någon som vet? Jag behöver isf ha tag i en sådan bok till R och det ganska snabbt...helst innan den där hormonella berg och dalbanan sätter igång. 


I går kväll när vi satt i soffan och slötittade på "Veckans brott" så tittar plötsligt R på mig och säger:
- Du börjar likna Leif nu.
- Leif?
- Ja, Leif GW Persson. 
- Jaha...?
- Ja, när du sitter ner så får du en sådan där kulmage som Leif har. 



Tja, kanske ligger det något i det. Jag gillar ju Leif, så det får gå..för den här gången alltså.

Leif GW Persson

Vecka 19

Enligt gårdagens RUL så blev jag framflyttad så idag går jag egentligen in i v. 20, men i bloggen gör jag som sist när jag blev framflyttad. Dvs. denna vecka utgår jag från den gamla beräkningen för att hinna med att skriva om vecka 19, men från och med nästa vecka så utgår jag från de nya beräkningarna. Lätt förvirrat, men BM sa att jag inte kommer att flyttas igen, utan nu är det BF 17/8 som gäller.

Höjdpunkten denna vecka var ju som ni säkert förstår gårdagens ultraljud. Måendet är som tidigare. Illamåendet kommer och går med ganska täta intervaller, men kräkningarna har äntligen minskat. Det handlar inte längre om några kaskadspyor (ursäkta) utan nu handlar det om ett par hulkningar och sedan är det klart. Inga andra krämpor och inte heller har det tillkommit något nytt på menyn, utan jag kör med min något enformiga kolhydratskost bestående av: pågenlimpa med gurka och flingsalt, äppel, fil och flingor, BRAVO tropisk juice, citronsaft och enorma mängder vatten. 

Nu har jag lyckats få R beroende av tropisk juice också, men vi försöker ransonera med ett glas per dag. I bland fuskar jag med två...som i går när jag firade ett lyckat ultraljudsresultat med ett extra glas juice.

Idag ska jag skära upp resten av bhindin som står i kylen så att kocken kan tillaga det i kväll när han kommer hem från jobbet. Faktum är att jag är en katastrof i köket. Det är ytterst få maträtter jag behärskar att laga och som faktiskt fler än jag också vill äta. Men det är ingen fara, jag har hittat en restaurangson som älskar att stå i ett hett och ångande kök med förkläde och röra i sina grytor med slevar och diverse redskap jag inte ens kan namnet på. R lagar mat utan kokbok och genom höftningar medan jag står med måttsatser, skedar och tillagar rad för rad ur någon bok... Jag har helt enkelt inte förmågan att "slänga ihop" något av det som finns hemma utan ska jag laga mat så handlar jag ALLA ingredienser som står i receptet (även om det bara är 1 krm av någon krydda) och oftast smakar det inte alls speciellt gott ändå. Det har hänt att maten jag lagat åkt rakt ner i soptunnan faktiskt, och inte bara en gång. Jag är någon slags matlagnings-inbecill helt enkelt. Undrar förresten om barn kan leva på burkmat tills de är 12 år och de sedan själva kan börja laga mat??! Det borde gå, jag är i princip uppvuxen på potatis och brun sås, makaroner och ketchup, tunnbröd och o'boy och jag har snart nått en gedigen ålder av 30 år.

Magbild v. 18+5

Bebisen v. 19
Barnet är 13-15cm långt mellan huvud och stjärt och väger ca 280g. Det börjar nu få anlag till de permanenta tänderna under de redan klara mjölktänderna. Talg från barnets talgkörtlar blandar sig med hudceller och bildar fosterfett/vernix. Fosterfettet skapar en vattentät barriär som hindrar barnets hud från att bli uppblött i fostervattnet.  
Nerverna i barnets kropp täcks med myelin, ett fett ämne som isolerar och möjliggör det snabba, friktionsfria utbyte av information som krävs för att en människa ska kunna koordinera och balansera sina rörelser harmoniskt. I tarmkanalen börjar magsafter produceras, de hjälper till att absorbera fostervatten och föra det vidare till njurarna. Där filtreras och renas det för att sedan utsöndras igen till fostervatten.
Källa: Gravid
Foster v. 19. Foto: Lennart Nilsson

tisdag 22 mars 2011

EN LITEN POJKE

Idag var det dags för rutinultraljudet och därmed dagen vi spänt har väntat på. R hade tagit ledigt en stund från jobbet. Jag vaknade innan klockan sex i morse och kunde knappast somna om. Förväntansfulla gick vi upp, åt frukost, duschade och fixade i ordning oss. Klockan 8.00 styrde vi saaben mot SUS. 

Ultraljudet var en sann högtidsstund som varade ca 30-45min. Jag hade kunnat ligga och titta på skärmen hela dagen om det var så. Det är lika fascinerande att se hur Liten sprattlar och rör sig varje gång. Det var mest fart på armarna denna gång också och bebisen kliade sig på öronen och buffade runt. Det var så skönt att höra BM säga att allt ser bra ut. Det var bara de orden jag väntade på under tiden som organen noga granskades, ett efter ett. Först hjärnan, sedan bröstkorgen, hjärtat, magsäcken, urinblåsan, njurarna, benen, armarna, fingrarna och tårna. BM förklarade hela tiden vad hon såg på skärmen och guidade oss på en intressant resa genom kroppens alla organ. Till och med de pyttesmå klaffarna i hjärtat syntes och lillhjärnan som såg ut som en liten nöt. Allt fanns på plats och alla mått stämde också bra överens med den graviditetsvecka jag är i. Beräknat födelsedatum sattes ytterligare två dagar tidigare, dvs. till 17 augusti, vilket innebär att jag idag är i vecka 19 (18+6). 

Än en gång låg jag med ett stort leende på läpparna hela tiden och tittade på varje rörelse. Försökte memorera allt jag såg för att aldrig glömma. Försökte etsa fast en bild av de små fossingarna och fingrarna som vinkade. Vi sa att BM gärna fick tala om vilket kön bebisen hade om hon kunde se det och när alla mått var färdiga så sa hon att det var en envis liten rackare som knep ihop låren och inte alls ville visa upp sig. BM buffade på min mage och försökte få bebisen att ändra läge. Tillslut sa BM att jag fick upp och hoppa lite för att se om den ändrade läge. Jag ställde mig och hoppade och efter ett tag så kom jag på att BM kanske bara hade sagt "hoppa" men att hon menade att jag skulle gå omkring, så jag stannade upp och frågade "Du menade väl HOPPA, på riktigt alltså"? Då skrattade hon lite och sa att det fick jag gärna göra...så jag hoppade vidare. Må vara att jag förmodligen såg ut som en stor idiot, hoppande med en stor degmage, högklackat och en handduk fäst i leggingsen för att inte få UL-gel utsmetat över hela klänningen (vilket jag ändå fick). Efter ett tag så lade jag mig på britsen och så försökte vi igen och visst hade hoppande gett resultat. Bebisen hade nu vänt sig om och vi fick in en fin bild på både huvudet i profil och på den andra mer ädla änden. Min magkänsla stämde, det är ingen tvekan om att att jag bär en alldeles perfekt och jättefin "Herr Nilsson" i magen. 

Vi ska verkligen få en son, en egen liten pojke. Det känns ännu så ofattbart. Inne i mig bultar ett litet, litet hjärta. Det dröjer ända till årets varmaste månad tills vi får hålla Apan i vår famn. Hela våren och nästan hela sommaren får vi vänta.

Vi fick med oss fem pappersbilder hem från ultraljudet. Det är tyvärr inte samma fina kvalitet som de förra vi fick på Emma Ultraljudsklinik, men vi är glada ändå...det är ju bilder på vår alldeles egna bebis. Vi har fotograferat dem med kameran för att hålla bilderna vid liv.

Håll till godo vänner, så häääär fin är vår pojke! ;)


Älskade unge
Framifrån, en hand som vinkar och ett öga som tittar fram :)
Profilen, ligger och trycker näsan mot moderkakan.
Ryggraden
Ingen tvekan om att jag är en liten pojke :)

(Tolkning: Rumpan till vänster, sedan en liten pung
och så självaste pillevippen som sticker rakt upp)

måndag 21 mars 2011

Färgklickar som förnöjer

När kylan envist hänger kvar, drömmer jag mig bort ett par grader längre fram...


Flamingomugg från Rice - ett måste på sommarens picknick!

Rice bjuder på äkta färgprakt för 49kr koppen

Solstol - softa i solen, 125kr

Fräna burkar, 390kr


En bricka från IKEA som jag köpte förra året, 49kr.
Pippifåglarna gör mig fortfarande lika tokigt glad.


Prickig diskborste från Vigar, 85kr.
Den piggar definitivt upp skitgörat!


Söta formar, för söta saker, 59kr

och sist men inte minst...

Duken "Kaffe med knuff", 445kr

Helgen

Vi tog igen den förra helgen som gick ”förlorad”. Helgen klarades av med endast 3 kräkningar - ett litet framseg! :) Både lördag och söndag var det strålande sol och vi passade på att åka runt vid kusten.

I söndags var jag en snabb vända på Mobilia och köpte en burk Cocoa Butter på Body shop till magen. När jag hade smort in hela mig med den kände jag att doften kan bli ganska jobbig i längden. Har redan smort upp en burk med Buriti Baby Body Butter som doftade svagare och lite mer angenämt i min näsa men tänkte testa något nytt och blev rekommenderad denna.

Jag gick även in på H&M för att se deras utbud av mammakläder. Hittade inget där men köpte ett linne och en topp på den vanliga avdelningen som magen fick plats i. Mådde lite illa när jag var där så jag provade aldrig kläderna i butiken. Kom hem och kan nu konstatera att det inte bara är magen som växer, tuttarna hänger visst med dem också och fick nätt och jämnt plats i linnet strl. 38. För tillfället har jag bara två behåar som sitter bekvämt. Får försöka ta mig ut och köpa lite nya underkläder. Må jag inte explodera i sommar!

Vi tog även en sväng förbi Sysav och lämnade in kartonger och papper till återvinningen. Det är SANSLÖST vilka mängder det blir av alla kattsandsförpackningar och reklam. Det var rekordmånga besökare på Sysvav igår, det kändes som att lördagens sol hade satt fart på Malmöbornas vårstädning. I dag åker ”Ingen Reklam skylten” upp igen! Det är sjukt att skog skövlas 2011 för att dagligen skicka ut pappersreklam till alla hushåll i hela landet. Det är ytterst få reklamblad som jag öht bryr mig om att öppna...och ytterst sällan som annonserna faktiskt lockar mig att åka till ett nytt ställe för att handla.

Kameran var med i både lördags och söndags...kanske lägger jag upp någon bild från trippen när vi överfört dem från kameran.


En baktung kossa

söndag 20 mars 2011

Knasiga drömmar

De här graviddrömmarna som man har hört talas om är ju inte ovanliga men att de skulle vara SÅ konstiga som de drömmar jag numera har trodde jag ändå inte. Sedan jag blev gravid har jag t.ex. varit på en helt fantastiskt expedition med Hurtigrutten där jag fotograferade svanar och tog mig fram i den norska djungeln med machete. Ofta är drömmarna extremt färgsprakande, ja...rena färginfernon!  

Förra veckan drömde jag ändå det som tog priset! jag födde ett barn som jag sedan fick levererad i en tårtkartong med ett postbud när jag kom hem från BB. När jag öppnade kartongen låg det en väldigt mager och rynkig gammal tant i kartongen med stort rött hår.  Det var en smula otippat...! Jag gillar iofs leveranssättet i sig, men då vill jag ha en Apa, en riktig baby eller en tårta, definitivt ingen rödhårig tant.

I fredags gick vi in i vecka 19 och så här såg kulan ut då


Kulan v. 18+0
v.18+0 och jo, faktum är att jag har
börjat gå med mjukisbyxorna uppe
under armhålorna. Det är skönast så!

torsdag 17 mars 2011

Halv åtta hos mig

Favoriträtten denna vecka!

Måste bara...

visa er vad som trillade in genom brevinkastet idag. 



Det underbara grodtyget som jag väntat på! Av det ska det bli dreglisar och en filt till lilla Apan är det tänkt. Kanske blir det en liten mössa också när jag ändå är i farten. Nu hoppas jag att jag snart mår bättre så jag får möjlighet att lära mig finesserna på high tech-symaskinen som jag köpte i höstas. Än har den inte gjort skäl för sitt pris på drygt 8 000kr om vi säger så...

PFAFF Coverlock 3.0

Kurvor - av alla de slag!

Här nedan bifogar jag ett litet viktdiagram. Jag vet redan att jag väger för mycket. Det är därför fullkomligt ointressant att veta min vikt i kilo så jag har helt solo sekretessbelagt spalten med dessa siffror. (Mellan varje svart streck i vänsterspalten är det dock ett intervall på 10 kg) Det intressanta med diagrammet är att jag ännu har lyckas hålla mig under den röda kurvan som anses vara en ”normal” viktökning under graviditeten utifrån min startvikt. Jag undrar hur länge jag lyckas hålla mig på rätt sida om strecket?! Är inte alls till freds med tanken på att lägga på mig 10, 15…20kg. Faktum är att jag har väldigt svårt för att se mig själv expandera. Läskigt! Extrakilona ska ju bort sen också och det är minsann inte lika roligt!

Jag vill egentligen inte gnälla för mycket om detta för det finns inget värre än människor som är så besatta av sin egen vikt och utseende att det överskuggar hela glädjen i livet. Dessa människor är inte ett dugg roliga att umgås med. Jag lovar att jag inte ska bli så och därför är det är nog lika bra att jag redan nu bestämmer mig för att lägga fåfängan på hyllan på obestämd tid framåt. Istället för att satsa på beach 2013 så får jag satsa på beach next life! ;)


Viktökning under graviditeten
(Rött = normal viktökning. Grått = min viktkurva)


Viktuppgångens fördelning (i gram) under graviditeten:

Tabellen visar hur mycket fostret och olika organ har
ökat i vikt (gram) vid olika tidpunkter i graviditeten.

Källa: Growingpeople

onsdag 16 mars 2011

Vecka 18

Fredag-måndag mådde jag riktigt, riktigt uselt. Igår vände det igen och jag mådde helt okej. Så pass bra att jag lyckades städa undan de värsta dammråttorna från sovrummet och hallen samt tvätta upp ett par gardiner (som kräver handtvätt). Kl 15 drabbades jag av ett helvetiskt illamående och trodde att det var kört igen. Runt två timmar senare upphörde det och jag lyckades få i mig middag och därefter packa ner kartongerna med julsaker i källaren (!) Ja, ni läste rätt. Julsaker. Mitt liv har i princip stått stilla sedan nyårsdagen så igår var helt enkelt första gången jag hade ork att ta mig an det. Solen skiner och det känns helt plötsligt som om det finns hopp – våren är nog äntligen på väg till Skåne!


På menyn denna vecka står det äpplen, Fil och Kellog’s K, keso, BRAVO tropisk juice, limpa från Pågen med krispig gurka och snudd på alldeles för mycket flingsalt.

Förutom illamåendet så mår jag bra, inga andra krämpor so far. Humöret håller sig stabilt och fint och ännu känner jag inte av någon hormonell berg- och dalbana. Halsbränna däremot har jag börjat få lite då och då men det botar jag snabbt med 1-2 Novalucol. Oftast kommer halsbrännan om jag äter paprika eller något starkt kryddat. Det är dock inget stort bekymmer för mig än så länge.

Idag har jag känt ganska många buffar, samma som jag känt i ett par veckors tid. Det är alltid på min vänstra sida och ungefär på samma ställe varje gång. Det händer oftast när jag ligger ner eller sitter med benen högt uppdragna. Jag tror det är någon som sprattlar med sina små fingrar eller tår...men jag är inte helt säker ännu. Kanske är det bara tarmarna som luras?! 

Jag längtar väldigt mycket efter RUL på tisdag. Allt jag önskar är bara att det ska se bra ut, det finns inget jag önskar mer än det. En frisk, fin Apa!


Magbild v. 17+5



Bebisen v. 18
I vecka 18 är din bebis 13 till 14 cm lång från huvud till stjärt och tack vare de nu ökande fettdepåerna väger den omkring 230 gram. Den hitintills snabba tillväxten kommer nu att sakta ned något till ett något lugnare tempo.
Det finns fortfarande plats i livmodern och din bebis kommer att vara aktiv under perioder då den kan sparka eller till och med göra kullerbyttor! Runt den här tiden blir kan bebisen också börja känna av alltmer intryck från världen utanför magen och gör sin närvaro känd genom sparkar och slag. Benen genom vilka ljuden passerar till innerörat har förkalkats och hårdnat, och de nervbanor som tar emot och processar signaler från hörselcellerna utvecklas, vilket innebär att bebisen nu kan höra.
Allteftersom graviditeten fortlöper kommer bebisen att vänja sig vid återkommande ljud, så som dina hjärtslag, röster, blodet som strömmar genom navelsträngen och andra vardagliga ljud. Den kan också bli skrämd av höga, plötsliga ljud. 
Källa: Blimamma

tisdag 15 mars 2011

Namnfunderingar

Nu börjar vi få en del förfrågningar från släkt och vänner om namn till bebisen. Ännu avslöjar vi inte mer än att funderingarna är i full gång och har redan varit det ett bra tag.

I dagsläget kan jag väl säga så pass mycket att blir det en pojke så har vi iaf ett namn som båda gillar och blir det en flicka ser det för tillfället ut som om hon kan förbli namnlös, då R bara kan tänka sig ett fåtal av de flicknamn jag föreslår. Mitt absoluta favoritnamn sedan 14 år tillbaka dissar han totalt och säger att det är ett ”typiskt tantnamn”. 

Andra krav som vi ställer är att det inte ska vara något ”konstigt” namn, eller ett namn med svår stavning. R har i hela sitt liv fått bokstavera sitt namn och han är vid det här laget måttligt trött på det. Vilket jag kan förstå. Alltid när vi ska uppge namn i butiker eller liknande så tar vi det i mitt namn. Den enda frågan jag får är ”Sofia med ph eller?” Nej, det är med ”f”...inga konstigheter.

Hur som helst så kommer vi inte att avslöja namnet förrän vi är ganska säkra på vad vi ska välja. Anledningen är enkel: Det är så många som har åsikter om just namn och vi bryr oss inte om att 15 barn på din sons/dotters dagis redan heter så, inte heller bryr vi oss om att din gamla hund, svärmor eller avskyvärda kusins marsvin hette så. Det är nog så svårt att hitta ett namn som vi själva gillar, så att ta hänsyn till andras tyckanden i den frågan kommer vi inte att göra. Namnförslag tas dock tacksamt emot! :)

Första steget blir att vänta till RUL så att vi får veta att allt ser bra ut och kanske också kan få reda på om vi väntar en pojke eller flicka, vilket underlättar valet av namn en smula. Blir det Mygg eller Minus kanske? Tja, vi får väl se! :)

Lista på godkända namn, hämtad från Tryggabarn

söndag 13 mars 2011

Urk

Den här tänkta myshelgen får R och jag ta någon annan gång istället. Jag har i princip kräkts och mått illa hela helgen. Vägde mig i morse och vågen visar nu totalt - 2,2kg. Idag har jag fått i mig ett äppel och en skål med fil och flingor, men jag känner på mig att det är på väg på retur igen. Känner mig vrålhungrig och spyfärdig på samma gång. Stackars Apan, jag är inte direkt generös med buffén.

lördag 12 mars 2011

Sweet Cake

Jag är i stort behov en egen trädgård för att få plats med denna gigantiska muffinsform. Apan är bortskämd med att ligga i sitt tempererade bubbelbad och jag är säker på att detta substitut är något som han/hon därför räknar med att få njuta av på gräset på somrarna och i badrummet resten av året.

Muffinsformen är formgiven av den holländske designern Beerd van Stokkum och tillverkas i tio olika färger och säljs bland annat på Inreda. 1695 riksdaler går skapelsen loss på men å andra sidan kan man väl inte sätta ett pris på äkta KÄRLEK, eller hur? Fabolous!


Användningsområdena är många...

I trädgården som badbalja eller sandlåda

Passar lika bra ute som inne

Korg till de mjuka vännerna 

Planteringskruka i trädgården