Nära, nära...

Vecka 37

Även om man inte kan tro det när man tittar ut genom den blöta fönsterrutan så närmar sig Augusti med stormsteg. Jag mår fortfarande bra i det stora hela. Börjar bli lite trött i kroppen när jag knatar på stan, drabbas av illamående och akut halsbränna mellan varven, kissar nästan konstant, fötterna kan svullna lite ibland men med ett par timmar i stödstrumpor återfår de sin forna form...och stundvis känns det som om jag har en tung blyklump som håller på att ramla ut fel (rätt) väg. Men vet ni? Det gör mig absolut ingenting! Jag är så lycklig och jag njuter för fulla muggar...varje dag. Rörelserna i magen blir allt kraftigare för varje dag som går och allt...jag menar verkligen ALLT...känns otroligt bra! 

Idag var R och jag på visning på en lägenhet mitt i smeten. Den ligger max 100 m från gågatan...på gott och ont. Det var en lägenhet på 90kvm med två toaletter, walk in closet, tre sovrum, ett stort kök och ett vardagsrum - båda med utgång till den inglasade söderbalkongen. Trevlig innergård, hiss och möjlighet att ha både tvättmaskin, tumlare, diskmaskin, säkerhetsdörr osv... MEN lägenheten saknade fullkomligt charm! Det kändes inte som "hemma" när jag klev in genom dörren. Jag är inte jättemycket för lägenheterna byggda under 1970-talet och miljonprogrammet...och de är lyörda, högvuxna och massproducerade. Generellt sett trivs jag bättre i lägenheter byggda mellan 1920-1950. Men å andra sidan kan man inte få allt, utan ibland får man ge avkall på sina "mentala krav". Hemtrevligt eller praktiskt? Ska man tänka med hjärtat eller hjärnan, det är den eviga frågan. Jag orkar inte ens tänka på att flytta och flyttstäda nu...å andra sidan orkar jag inte ens tänka på att behöva släpa tvätt, vagn, matkassar och barn tre våningar utan hiss heller. Redan i morgon ska vi lämna besked - snacka om kort varsel!

I helgen var vi och shoppade lite mer prylar till Apan: blöjor, modersmjölksersättning, purelan, inotyol, "näsfrida" och en amningskudde. Nu är det i princip bara en febertermometer, en skötväska och några fler underlakan till säng/vagn som fattas...och en ny sängstomme. Sedan är vi helt redo att ta emot lillprinsen...tror jag?! Kan man verkligen känna sig helt redo?

Vi får ännu lite frågor angående namnet och det är fortfarande samma namn som toppar listan. Vi väntar dock med att bestämma oss helt tills vi har fått se honom. Mellannamnen och efternamnet är desto svårare... men vi har väl ett tag på oss innan lapparna ska skickas in.

Nu kan man tydligt se att magen med innehåll börjar dra söder över. Magen växer väldigt mycket framåt och jag fick en chock när jag mätte 105 cm i "midjemått" över det bredaste stället. Vägde mig i morse men vågen verkar ha stannat ungefär där den har varit de senaste veckorna, idag med exakt + 1 kg från start.

Magen v. 36+5

Bebisen v. 37

I vecka 37 är medelkroppslängden 49 cm från hjässa till häl och barnets medelvikt är 3000 gr. Huvudets omkrets är 34 cm.  

Från och med den här veckan är inte ditt barn för tidigt född.

De mesta av lanugohåret är borta. Lungorna har mognat. Barnet sväljer fostervatten och kissar, vilket är en viktig del i balansen av mängden fostervatten.

Vid födelsen har ditt barn 300 ben i kroppen medan vuxna har 206, flera är ganska mjuka till en början. Vissa av benen växer samman i barndomen. 

Källa: Growing people