I valet och kvalet..

Jag har börjat leta så smått efter en Bola men har lite svårt att bestämma mig för vilken/vilka som jag ska köpa. Det finns så många olika varianter, både mer och mindre prisvärda. En Bola som med största sannolikhet kommer att pryda min sommarkula är denna:

"Älskad" från Signerat

Den mexikanska Bolan är ett populärt smycke för gravida som ofta går under namnet Änglapingla. Inuti smycket finns en liten xylofon som avger ett vackert ljud när kvinnan rör på sig. Genom att bära smycket långt ner på magen kan bebisen från och med den 20:e graviditetsveckan uppfatta och känna igen ljudet av den dansande bolan. Det rogivande ljudet från bolan lugnar bebisen under graviditeten och efter födseln känner barnet igen ljudet från tiden i magen och bolan sägs därför ha en lugnande effekt även då.

Här är några andra Bolor som jag kan tänka mig att bära

Stilren Bola i silver från Lillabebben, 329kr

Svart Bola med vågor från Lillabebben, 219kr

En slät Bola i borstat silver från Mawi, 329kr

Vit Bola med ränder från Gullgrodan, 249kr

Sedan finns det bolor med mer personlig touch som dessa två underbara:

Vacker Bola från Signerat, 399kr
Min favorit!

Ursnygg Bola från AmandaEgilson, 1299kr

Klampar in i

vecka 16 idag och nu syns kulan även med kläderna på. Huga, vilken dag. Har mått fruktansvärt illa sedan jag vaknade vid kl. 7 i morse och frukosten har redan kommit på retur. Försöker kämpa i mig lite vatten nu men jag känner redan att det inte kommer att stanna kvar det heller. Ska detta illamående aldrig sluta? Det känns dock lite lättare att acceptera illamåendet efter att jag fick se hur Apan lever rövare i min mage. Roligt är det inte, men det känns lite mer okej. Hade jag vetat att det effektivaste bantningstipset var att bli gravid så hade jag slopat diverse dieter för lääänge sedan. :) Sista dagen för R på jobbet idag, och på måndag börjar nästa äventyr. Han är så duktig min fina, fina R. Nu ser jag fram mot en mysig helg tillsammans och hoppas att jag slipper kräka mig igenom hela denna. 

Kulan v. 16

Vecka 15

Vecka 15 är här. Jag har sagt det förut och nu säger jag det igen. Det känns som att tiden verkligen rusar iväg. Jag hinner inte med. Jag dras fortfarande med illamåendet även om det inte känns riktigt lika intensivt och "kroniskt" längre. Det slår till med jämna mellanrum. Oftast mår jag illa i ca 5 omgångar på dagen och sedan hela kvällarna. Jag kräks inte riktigt varje dag längre och känner mig inte heller riktigt lika äckelmagad som tidigare även om diverse dofter ännu plågar mig. Synen och doften av rått kött gör mig ännu fruktansvärt spyfärdig, och jag förstår verkligen inte att människor faktist äter det där? 

Midjan är så gott som försvunnen och jag befarar att det kommer att dröja länge innan den återkommer. Om den återkommer, man vet ju aldrig. Jag ligger fortfarande på -1,8kg så vågen verkar ha stannat upp nu, men magen putar mer och bebisen växer ju som den ska. Jag har haft huvudvärk ett par dagar senaste veckan, en riktigt sprängande och intensiv smärta som kom från bakhuvudet. Det verkar dock ha gett med sig nu. Skönt! Ny favorit på menyn för denna vecka är: Bravo juice och iskall Mu-mjölk. Jag vet inte varför jag helt plötsligt blev sugen på det…kan inte minnas när jag köpte det eller ens drack O'boy senast…men kanske är det kalcium som kroppen vill ha? 

Jag längtar redan väldigt mycket till nästa gång vi får titta på Apan. Idag är det exakt en månad till RUL. Jag börjar känna mig ganska säker på vad det är för kön på bebisen men jag avslöjar inget förrän vi säkert vet. Magkänslan säger en sak men några av UL-bilderna tyder (i mina ögon) på det motsatta så jag börjar tro att magkänslan är fel. R är inte lika övertygad. Lyckliga blir vi såklart oavsett vem som gömmer sig där inne.

Magbild v. 14+4

Bebisen v.15

Ditt barn är 104-114mm långt mellan huvud och stjärt och väger omkring 50g. Barnets revben, blodkärl och näthinnor syns tydligt genom den lövtunna huden. Huden börjar täckas av lanugohår, mycket fina hårstrån som hjälper barnet att reglera kroppstemperaturen. Kroppsbehåringen följer mönstret på huden och bildar former som ser ut som fingeravtryck över hela kroppen. 

 

Hörseln fortsätter att utvecklas och i mellanörat börjar ett antal mycket små ben att hårdna. Eftersom hjärnans hörselcentrum inte har bildats än, är barnet inte medvetet om alla ljud. Fostervattnet som finns runt barnet leder dock ljud, så med tiden kommer barnet att börja uppfatta din röst och dina hjärtslag. 

Både huvudhår och ögonbryn blir grövre hos barnet. Har barnet anlag för mörkt hår börjar pigmentcellerna i hårsäckarna producera svart pigment. Fostrets längd mäts vanligen inklusive ben från vecka 15 av din barnmorska.

Källa: Gravid 

I dag är vi 102 dagar på väg.

I dag är du 14 veckor og 4 dagar gravid.

Befruktningen ägde rum omkring:

26. november 2010

Hjärtat börjar att slå:

21. december 2010

Embryot rör sig:

14. januari 2011

Embryoperioden är slut, nu bär du på ett foster:

21. januari 2011

Alla inre organ är färdigbildade:

21. januari 2011

Risken för missfall avtar:

4. februari 2011

Illamåendet avtar för de flesta:

11. februari 2011

Könsorganen börjar bli tydliga(inte på ultraljud):

18. februari 2011

Fostret sväljer och kissar:

4. mars 2011

Ungefärlig tid för ultraljud:

11. mars 2011

Du kan känna fostrets rörelser:

18. mars 2011

Fostret börjar få regelbundet sovmönster:

1. april 2011

Fostret börjar att höra:

22. april 2011

Nio av tio barn överlever om de föds nu:

20. maj 2011

Många foster lägger sig med huvudet nedåt:

24. juni 2011

Beräknat förlossningsdatum:

19. augusti 2011

Källa: Babyvärlden

Nytt jobb, nya möjligheter!

R jobbar bara denna vecka också och sedan börjar han sin anställning på ögonkliniken i Malmö, vilket blir perfekt för oss båda. Som det är nu så har han pendlat till norra Skåne under hela sin AT-tjänst och lagt mellan 2,5-3h (vintertid ännu mer) på pendlandet varje dag. Bara i rena bensinpengar blir det drygt 5 000kr varje månad som vi istället kan spara. Jag ser verkligen fram mot att få mer tid tillsammans på kvällarna och är även väldigt glad för att han nu får möjlighet att faktiskt syssla med det område som han allra helst vill. 

Vi väntar även ett lönelyft som vi hoppas ska göra det möjligt för oss att flytta till en 4:a istället. Men vi är kräsna. Vi trivs bra där vi bor nu och vill gärna bo kvar i detta område. Vi vill även ha rymlig söderbalkong/uteplats, genomgående lägenhet med fönster åt minst två håll, bra parkeringsmöjligheter, stor toalett med tvättmaskin/tumlare, stort kök med gott om plats, goda förvaringsmöjligheter, ej för lyhört, högt i tak, ej öppen planlösning…och hiss om vi ska bo på något annat än bottenvåning. Att det är en rimlig hyra är ju också en förutsättning. Det verkar tyvärr vara fler än vi som letar efter just denna lägenhet i Malmö! Alternativet är att flytta en bit från stan och så fort jag tagit körkort kan det mycket väl vara ett alternativ, men till dess bor jag gärna ganska centralt eller där det finns bra och täta kollektiva förbindelser.

Bilpicknick

I dag passade jag och R på att åka ut till Skanör och Falsterbo där vi parkerade på ett fint ställe och hade lite picknick i bilen. Solen sken hela dagen och det var så vackert längs med kusten. Isen låg tjock och det var flera som var ute och åkte längdskridskor med stavar - är det ett skånskt påhitt? Det gäller att ta vara på de tillfällen som finns och det var den första längre utflykten som jag har kommit iväg på i år. Det var skönt med ett miljöombyte och lite frisk luft. Jag är måttligt trött på att vanka omkring här hemma hela dagarna som ni säkert förstår. 

Hoppas att ni också har haft en bra helg! 

Vecka 14

Denna vecka har nog varit den bästa på hela 2011. Illamåendet hänger envist kvar men det har ändrat karaktär. De sista fyra dagarna kommer illamåendet mer i vågor, det kommer och går. Det känns inte heller riktigt lika intensivt, vilket känns bättre för då hinner jag få upp modet och hämta mig lite innan nästa attack kommer. Kvällarna är fortfarande värst men jag har kräkts lite mindre de senaste dagarna än tidigare. Kanske är det på väg att vända åt rätt håll nu? Vågar knappt hoppas! 

Nästäppan är nästa problem. Är mer eller mindre tät och småsnorig hela tiden känns det som och en natt drömde jag tom med om näsdroppar. Den värsta tröttheten är över även om min fulldos av illamåendepiller gör mig mer än lovligt såsig i knoppen. 

Jag har ännu svårt för dofter, speciellt matos och synen av äckliga saker utlöser ännu kräkreflexerna…som tex. när Plura visade upp en slemmig bläckfisk i tvrutan. Då var det bara att rusa till toaletten. Eller igår när grannen på bottenplan satte in säkerhetsdörr och hantverkarna borrade och hade sig så att det luktade trä i hela trapphuset. Men jo, lite bättre känner jag mig trots allt. Jag har lyckats peta i mig lite riktig mat denna vecka också. I lördags blev jag helt plötsligt sugen på en veg. hamburgare?! Från att inte ens kunna tänka tanken på mat innan. Under veckan har jag även lyckats peta i mig en och annan klyftpotatis. Igår beställde vi take away lunch från V.E.S.P.A i Västra hamnen (det var min sena Alla hjärtans dags present till R). Jag åt en supergod pastarätt "TORTELLONI AI QUATTRO FORMAGGI" som var Ricotta- och spenatfyllda tortelloni i en krämig ostsås, gjord på fyra sorters ost, färskriven parmesanost, grovmalen svartpeppar och färsk basilika, till det fick jag sallad och gott bröd. R valde en pizza som han tyvärr inte var så nöjd med. Jag fick mycket mat så det räckte både till lunch och middag trots att jag gav R halva portionen till middag. De sista bitarna som jag inte orkade nasslade han glatt i sig från min tallrik. Det är helt klart en rätt som jag kan tänka mig att beställa igen!

Igår på inskrivningen så låg vikten på totalt -1,8kg så resten var nog vätska som jag hade tappat förra gången. Känns iaf skönt att inte vågen har börjat peka uppåt ännu, för det kommer den med största sannolikhet att göra förr eller senare. Jag tycker dock att magen har börjat växa lite nu och den kännas hårdare under naveln. På kvällarna så svullnar magen upp till en mindre badboll. 

Magbild v. 13+5

Bebis v. 14

Din bebis är nu 8.1 till 11.4 cm från huvud till stjärt, och väger omkring 52-68 gram. Storleken motsvarar ungefär en grapefrukt. 

Ansiktet hos fostret utvecklas alltmer; nu kan man tydligt se en näsrygg och att öron och ögon vandrar mot sina slutliga positioner på huvudet. En annan stor förändring är bildandet av lanugohåret som är ett fint hår som växer över hela kroppen i virvlande mönster efter hudens struktur (som senare bland annat kommer att utgöra bebisens fingeravtryck). Lanugohåret kommer att falla av innan förlossningen och ersättas av grövre hår.

Bebisens sköldkörtel har mognat och börjar producera hormoner. Om bebisen är en pojke så bildas en prostata, och hos flickor vandrar äggstockarna ner från magen till ljumskarna.

De mjuka broskdelarna börjar nu också delvis att omvandlas till skelett. Bebisen har ögonbryn men inga ögonfransar.

Källa: Bli mamma

Inskrivning och Ultraljud

Så kom då äntligen den stora dagen som vi har väntat på. Idag hade R tagit ledigt från jobbet på eftermiddagen för att kunna följa med mig till barnmorskan och framförallt för att följa med på det efterlängtade ultraljudet som vi hade bokat privat på Emma Ultraljudsklinik i Malmö.

På inskrivningen fick jag lämna urinprov, klamydiaprov och ta blodprov. (De kontrollerar bl a. HIV, syfilis, blodgrupp, äggvita, socker mm.) Värdena såg bra ut. HB 123, Blodtryck 110/60. Jag fick även tid för RUL (rutinultraljud) 22 mars och för nästa besök hos BM den 5 maj.

Äntligen fick vi ser lilla Apan och det var helt underbart att få se hur bäbisen skruvade på sig och bökade runt där inne, den viftade med armarna och vinkade åt oss. Det var en helt otrolig upplevelse. Det är inte svårt att känna sig lite tagen av det. Det är fantastiskt vilka fina bilder det kan bli, att man kan se de små fingrarna, se hur hjärtat pulserar och hur den gapar med munnen och sväljer fostervatten. Barnmorskan mätte bebisen och hon flyttade därefter fram mig 2 dagar. Vilket innebär att jag, enligt UL, går in i v 15 i morgon (14+0). Denna vecka kommer jag dock att i bloggen utgå från söndag som jag gjort hittills för enkelhetens skull och därefter går jag efter barnmorskans mätningar vid mina kommande uppdateringar. Annars missar vi magbild och information om vecka 14. 


Ultraljudet visade att hjärtfrekvensen låg på 152. Vi fick också veta att moderkakan sitter i framvägg så jag kommer förmodligen inte att kunna känna rörelser lika tidigt som jag hade annars hade gjort. Jag har dock känt "något" på samma ställe på sidan av magen i ca 1v men jag kan inte avgöra om det är tarmrörelser eller om det är lite fladder från bebisen som jag känner. Det händer nästan alltid på kvällen när jag ligger ner på rygg i soffan. Än så länge är det jag känner ganska diffust, som små knäppningar...precis som man ibland kan känna när luft/gas vandrar i tarmarna. Eftersom jag bara har känt detta på ena sidan av magen så var jag väldigt osäker på om det var bebisen, jag väntade mig att det skulle kännas någonstans under naveln och neråt. Barnmorskan berättade dock att eftersom moderkakan sitter i framvägg så kommer förmodligen de första rörelserna att kännas just på sidan av magen eftersom moderkakan ligger som en stötdämpare och tar av rörelserna. Så det är inte omöjligt att det är bebisen trots allt. Det får helt enkelt tiden utvisa.

Det var så skönt att få det bekräftat, att se att bebisen verkligen finns där, på riktigt. Att den växer och utvecklas som den ska. Att hjärtat slår och att den ligger och övar sig på ett liv utanför kroppen. Vi fick med oss nio pappersbilder hem och en skiva med ytterligare bilder samt fyra videoklipp från undersökningen. Jag rekommenderar verkligen Emma Ultraljudsklinik. De har fina lokaler, bra utrustning och väldigt trevlig personal. Jag är så sugen på att gå dit och göra ett 3D/4D senare i graviditeten.


De rörliga bilderna blev tydligare än stillbilderna som vi fick med oss hem. Här nedan kommer först bilderna och sedan ett par videoklipp från ultraljudet.

BILDER

Apan ligger och sprattlar v. 13+6

Huvudet, med den lilla näsan som sticker ut.

Apan vinkar till oss, fem små fingrar såg vi.

Helbild, moderkakan syns som ett suddigt moln precis ovanför bebisen.

FILMKLIPP

Film på bäbisen när den ligger stilla

Här kan man se skelettstrukturen med revben och ryggrad tydligt.

En vinkande och "skrattande" bäbis

Bäbisen gnuggar sig på huvudet med handen.

Cellprov

Idag har jag varit vid barnmorskan och lämnat cellprov. Det var första gången jag tog mig i kragen och gick dit, alla kallelser som jag fått hittills har krockat med något annat. Men nu tänkte jag att innan jag fyller 30år så SKA jag dit. Jag har även fått reda på att ett par bekanta fått beskedet "cellförändringar" (vilket inte behöver betyda cancer) och det var en stor bidragande orsak till att det kändes extra viktigt för mig. Det är ju någonstans runt 25år som man börjar känna att man faktiskt är dödlig. 

Malmö har börjat med en kampanj som heter "Rädda Livmodern" genom att ha en buss som de kör runt med och ställer upp på olika platser i Malmö för att locka fler kvinnor till att göra cellprov. Jag tycker att det är ett riktigt bra initiativ och jag hade egentligen tänkt att gå till bussen för att uppmuntra deras rullande verksamhet men så gick jag på en drop in tid hos barnmorskan istället. 

Varje år drabbas omkring 450 kvinnor i Sverige av livmoderhalscancer. En av dessa kvinnor kan vara Du eller Jag. Genom att lämna cellprov kan man i ett tidigt skede upptäcka eventuella cellförändringar och därmed också rädda många liv. 

Har du inte heller lämnat cellprov, så passa på att göra det nu medan kampanjen är igång!

Här finns information om tider och platser där du kan hitta bussen: 
http://www.skane.se/templates/Page.aspx?id=322449 

Rädda Livmodern

Alla hjärtans dag

Igår överraskade R mig med en bukett rosa tulpaner och B&J's Cookie Dough. Vi tillhör inte de som firar denna dag med buller och bång men vi vill gärna uppmärksamma dagen genom att göra det lite extra trevligt för oss. Som tur var så kändes illamåendet aningen bättre igår (det kom och gick under hela dagen men var inte ihållande hela tiden som det brukar) så jag lyckades få i mig både mat och glass. Dagen till ära så föddes även Apans kusin, vi har fått rapport om att alla mår bra och vi har även fått se några bilder på den nykläckta lilla pojken. Helt plötsligt känns allt så verkligt, i sommar är det R och jag som får uppleva den största dagen i våra liv. Visst är det underligt, Livets mirakel.

Jag älskar Tulpaner!

Lite mer utslagna

Underbara dag

Jag älskar verkligen att vakna och se att solen skiner. Gå upp tidigt och sitta i soffan och äta frukost, knappa på datorn, slötitta på Nyhetsmorgon eller ett inspelat avsnitt av "Two and a Half Men". Varför börjar inte alla dagar så här? Nu är det dax att våren kommer så att vi slipper snö och slask. Jag ser fram mot i sommar när R och jag kan äta både frukost, lunch och middag på balkongen. Tack och lov för söderläget som gör att vi har sol från tidig morgon till sen kväll. I höstas slängde jag alla blommor, kryddor, smultron och vinbär. Jag orkade helt enkelt inte försöka övervintra växterna där ute en vargavinter till. I år ska jag köpa helt nya plantor och så ska jag måla om balkongmöblerna. Första året vi köpte möblerna så var jag duktig att sätta in dem i tid, olja in dem och stoppa ner dem i förrådet. Sedan skaffade vi två bilar och nu tar istället 8 däck upp den plats där bordet förut stod (går ej att fälla ihop) så i år fick bordet tyvärr stå kvar på balkongen och på skivan har färgen nu börjat flagna. I vår är det också dax för att skura av trätrallen igen. Förra gången så glömde jag bort att jag hade tappat ner svampen i skurspannet och eftersom vattnet var HELT grönt av alger så såg jag inte heller det när jag sedan skulle spola ner det i toaletten. Svampen fastnade och det blev tvärstopp. Vi försökte fixa det själva men utan resultat så tillslut fick vi ringa efter avloppsakuten. Jag ska inte göra om det misstaget igen.

Kulan

..syns något mer när jag sitter ner har jag märkt. Det ser lustigt ut, jag känner inte igen mig själv. Men värre blir det, säger de som vet! 

kulan v.13

Den första "mammatröjan" invigs, det finns gott om plats kvar :)

Vecka 13

Intet nytt på den här fronten, jag mår ännu fruktansvärt illa och allt jag försöker äta på kvällen kommer i princip på retur. Idag vägde jag mig igen och sedan förra veckan har jag tappat lite mer i vikt. Vågen visar nu totalt -2,3kg. Det kan dock till viss del bero på gårdagens kräkmarathon (8ggr) och vätskeförlust, så jag får väl väga mig i helgen igen och se. I går var min värsta dag hittills, kände mig helt utmattad och skakig i hela kroppen. Jag har märkt att jag är törstig hela tiden. I går hällde jag upp allt vatten jag drack på kanna och kan konstatera att jag drack över 4l igår. I princip allt kom på retur. R blandade ihop en kanna med vätskeersättning som jag ska jobba på att få i mig idag. Han färgade den rosa med saft och det ser genast mer lockande ut då. Jag har ännu skräckminnen från det att jag var liten och periodvis "levde" på vätskeersättning. Fyy...

Det känns som om den värsta svullnaden kring magen har lagt sig nu. Jag vet inte om det syns någon skillnad direkt, men jag känner mig iaf inte lika uppblåst som tidigare. Ännu är det ingen större kula att tala om och magen går ännu att dölja med en stor tröja. På menyn v.13 står det: Minibaguetter med körsbärstomater och flingsalt. Knäckebröd med eller utan smör. Honungsmelon och kiwi. Det är hopplöst att inte ha någon riktig aptit. Börjar bli lite orolig för att illamåendet inte ska gå över. Den magiska veckan är här och än så länge känner jag ingen förbättring. Att jag inte har kommit iväg på min manikyr sedan innan jul - det är ett tydligt tecken på min dekadens! Humöret är ännu lugnt och fint. Är det bara skitsnack att man ska bli så där rabiat när man blir gravid? Det verkar nästan så.. Låt oss iaf hoppas på det. Inga cravings, so far.

Magbild v. 12+5

Det mest matiga jag fått i mig på hela veckan.

Bebis v.13

Moderkakan sköter hela utbytet av näringsprodukter och avfallsprodukter. Den producerar också hormonerna progesteron och östriol som hjälper kroppen att bibehålla graviditeten. Tidigare producerades blodkropparna i gulsäcken, som egentligen inte har någon annan uppgift, men nu har gulsäcken tjänat sitt syfte. Från och med nu producerar fostrets lever och mjälte blodkropparna - och snart börjar också benmärgen att producera blodkroppar.

Barnets ögonlock är stängda för att skydda ögonen som är under utveckling. Fostret kan också vara kapabelt att stoppa en tumme i munnen även om sugmuskulaturen inte är färdigutvecklad än. flera revben kan vara synliga och vävnader som kommer att bilda ben är under utveckling i fostrets huvud, ben och armar. Buksopttkörteln har börjat producera insulin. Huvudet växer långsammare än tidigare. få missbildningar tillkommer efter vecka 13. Källa: Barntotal

Ynklig

Oj, vilken jobbig dag detta har varit. Absolut den värsta hittills. Illamåendet slog till med full kraft så fort jag slog upp ögonlocken klockan 7 i morse..., hann få i mig en halv knäckemacka och ett glas vatten innan första toalettbesöket. Runt lunch trodde jag knappt att jag skulle överleva dagen. Precis ALLT jag har stoppat i munnen har kommit på retur. Jag har kräkts 8ggr (hittills) och har inte ens fått behålla vattnet som jag druckit. 

För en stund sedan när jag var som mest illamående och ynklig och satt med en hink framför mig frågade jag R ”Hade du tyckt att det var värt det här om du från början hade vetat att jag skulle må så här dåligt?” ”Jaa”, svarade han utan att tveka. ”Okej…hade du tyckt att det var värt det om det hade varit du som skulle må så här dåligt”, frågade jag. R var tyst ett par sekunder och sedan tittade han på mig och sa ”Njaa, jag vet inte”. Jag kunde inte annat än att dra på munnen en smula. Ibland är det lite svårt att riktigt kunna glädjas åt sin bebis när man ska må så här illa. Men R pysslar om mig, han klappar och kramar och hjälper mig med allt jag ber honom om. Han serverar mig dricka, köper hem allt jag ber om, försöker stoppa i mig olika piller för att jag ska må bättre, han kastar mina kräkpåsar och sätter i nya. Han gnäller aldrig på mig om jag inte orkar fixa saker här hemma. Han ordnar det. Han stryker håret ur pannan på mig och påminner mig om att det snart känns bättre. Jag är så glad och tacksam för att han pysslar om mig. När man mår så här dåligt då uppskattar man verkligen allt det där extra mycket. 

Ibland undrar jag om jag inte har träffat den allra bästa och när jag tänker på att det bara var så små, små tillfälligheter som gjorde att vi var på samma ställe den gången vi träffades, då knyter det sig lite i magen. Tänk om jag aldrig hade fått dela mitt liv med honom, då skulle inget kunna kännas speciellt meningsfullt. Om ett par månader är det 10år sedan vi träffades och jag älskar honom mer och mer för varje dag. Jag känner mig så lyckligt lottad. R och jag tjafsar aldrig om något, jag vet inte ens när det skedde senast. Det är flera, flera år sedan. Jag tror att vi har bråkat tre gånger sedan vi träffades och en av dessa gånger handlade det om ett diskberg. Nä, utan honom hade mitt liv känts väldigt tomt.

Korvgrillning på favoritstället, Sommaren 2009.

Toksnyggt i Betog

Betong är ett material som jag verkligen Älskar. Det är inte bara ett härligt material att arbeta i utan det är stilfullt, hållbart och gör sig bra till det mesta. Extra snyggt tycker jag att det att pimpa trädgården med betong. Här nedan presenterar jag några av mina absoluta favoriter:

Richard Mackness har designat denna underbara bänk "Shell". Wunderschön, inte sant?

Urbis

Urbis

Ursnygga gåplattor gjutna i betong. Ett läckert inslag i gräsmattan eller i trädgårdslandet.

Betongstenar

Blir du sugen på att prova att gjuta dessa själv? I så fall finns en bra beskrivning av hur man gör här.

Hemmariket

Fantastiska markplattor som piggar upp regniga dagar. "Solid Poetry Cement Tiles" är designade av Frederik Molenschot  och i kontakt med vatten framträder ett vackert blommönster. Fullkomligt genialt, eller hur?

notcot

notcot

Vecka 12

Det känns plötsligt som om tiden bara rusar iväg. Jag har lite svårt att förstå att en tredjedel av graviditeten redan är avklarad. Ännu svårare är det att förstå att det faktiskt växer en liten människa där inne...på riktigt. Eftersom jag fortfarande mår fruktansvärt illa så händer det inte speciellt mycket annat i mitt liv. Jag har i princip tillbringat hela januari på soffan. R har skrivit ut en ny tablett mot illamåendet också, amosyt, men det är ännu lite tidigt att uttala sig om den har effekt eller ej.  Sedan jag började med den har varannan dag varit okej, men inte mer. 

Denna vecka är det kallt vatten, tunna knäckebröd med smörgåsgurka, vindruvor, bakpotatis med salt persiljesmör och majs som står på menyn. Inget annat smakar gott. 

Magbild v. 11+4

Bebis v. 12

I vecka 12 är barnet stort som mammas lillfinger, i medeltal 5,8 cm från hjässa till stjärt - utsträckt ungefär 9 cm långt och väger runt 40 gram. Nu finns grunden lagd till alla kroppens organ och en period av kraftig tillväxt tar sin början. Ögonlocken börjar växa samman med varandra. Halsen blir längre och rakare och hakan ligger inte längre an mot bröstet. Barnet kan vrida på huvudet. Han eller hon öppnar och stänger munnen, suger in fostervatten och sväljer. Källa: Growingpeople

Bild från v. 12. Lennart Nilsson

Smygtitt

Nu har vi bokat in en smygtitt på Apan den 17 februari vid Emma Ultraljudsklinik i Malmö. Då är vi i v. 13+4 och vi hoppas att vi får se ett starkt litet hjärta som slår. 1000kr kostar undersökningen och man får med sig en rapport, en CD med digitala bilder och pappersbilder hem. Vi längtar! 

Fantastiska apor av Kay Bojesen. (Bild)

När svensk design är som vackrast

Egentligen tycker jag att dansk design är överlägsen. Men visst finns det svenska klassiker som är värda att hyllas. Följande är ett axplock av saker som jag aldrig kan få nog av. Prylar som är lika heta år efter år!

Berså

Först ut är Stig Lindbergs klassiska "Berså" (1960-1974) är min klara favorit i Gustavsberg-servisen! 

Arka

Pinnstolen "Arka" som Yngve Ekström formgav 1955. Jag kan inte gå förbi den utan att provsitta!

Margretheskål

Sigvard Bernadotte har också bidragit med många vackra ting. En av favoriterna är Margretheskålen som han formgav 1954 och som nu lanseras i en rad glada färger och med lock. Ett måste i varje hem!

Stringhyllan

Stringhyllan som Nils och Kajsa Strinning formgav 1949. Säg ett hem där den inte passar? Den vita är läckrast om du frågar mig!

Streamliner

Eftersom jag har en förkärlek till träleksaker så är "Streamliner" av Ulf Hanses 1984 värd att uppmärksamma. Med sina mjuka fina former har den en given plats i leksakshyllan!

Moln

Det nu omåttligt populära mönstret "Moln" som Gunilla Axén designade 1967 har också en given plats i barnrummet. Antingen i form av lakan, gardiner, skötbädd eller kanske som dessa smarta förvaringsboxar.