Idag fick jag åka in till stan och handla några julklappar. Jag känner mig halv när jag går iväg utan Elliot. Det känns verkligen jättekonstigt att inte ha honom med sig. Han är ju liksom alltid vid mig. Jag hann inte många meter innan jag började längta efter honom och snegla efter andras barnvagnar. Nu är det bara fyra julklappar kvar att köpa och sedan kan jag betrakta inköpen som klara.
