Jag vill inte gnälla mer, men jag måste. Gårdagen…….tack och lov att den tog slut och aldrig mer kommer tillbaka. Illamåendet var djävligare än på länge. Kräktes iofs bara på kvällen men herre gud så illa jag mådde hela dagen innan det. I dag är det tydligen likadant…
NU – sluttjatat och över till något roligare. Jag har (tyvärr) väldigt mycket tid om dagarna för att sitta och surfa. Istället för att gå på stan så fönstershoppar jag genom min skärm. Eftersom jag redan innan UL kände på mig att det skulle bli en pojke så har jag hittat en del favoriter som skulle passa fint till en liten prins. Här är några...
Jag älskar dessa fiffiga lekväskor, en liten ljusblå spårvagn hade inte varit fel!
Ett eget garage där leksakerna kan parkeras hade varit bra...
Eller varför inte parkera dem i ett grönt Zoo? (kolla in apan i lianen.......)
Leksaksbilar med garage från Kalikå
Ursnygga sparkbilar...och en SKA flytta hem till oss (R var inte svår att övertala)
Sparbössan alla minns! En liten vit hade varit fin…
Att gå med mormor till banken var en av de roligaste sakerna jag visste när jag var liten. De hade en stor gunghäst av trä i entrén som jag gillade. Mormor hade jobbat en tid på banken och det fanns ännu några pratglada tanter och gubbar kvar där som hon kände. Jag hade en röd sparelefant som jag stoppade full med mynt...och hårspännen. På bus! Det var samma sak varje gång, tanterna tömde innehållet i den stora maskinen och den rasslade till och började räkna. Plötsligt hakade den upp sig, stannade och gick inte att få igång. Tanterna tyckte det var lite småkul, de fnissade och kämpade med att försöka laga räknemaskinen...oftast lyckades de inte och mormor och jag fick då komma tillbaka dagen efter för att hämta mina hårspännen. Varje gång lovade jag dyrt och heligt att jag bara skulle stoppa pengar i sparelefanten nästa gång… Ja, det var tider det. Vilken färg hade din sparelefant?
