Så kom det då, i vecka 12+3. Tidigt, precis som förra gången. Pralinen sprattlade till och livet kändes ljuvligt. På min vänstra sida, precis på samma ställe som Elliot började sprattla. Jag kände något litet förra veckan när jag satt i soffan men det var bara ett litet varsamt bubblande som kan ha varit något annat. Idag har jag känt det minst fem gånger, på samma ställe. Så himla, himla mysigt. Nu börjar det roliga.
