fredag 6 maj 2011

Hyddan roar

Apkulan v. 26

I förrgår när jag stod och plockade ur diskmaskinen…iförd leggings, t-shirt och en alldeles för kort luvtröja så brakade världens skratt loss från andra sidan köket.
- ”Vad är det?”, frågar jag.
- ”Herre gud! Vilken stor mage du har alltså”, utbrister R och fortsätter att skratta hysteriskt. ”Ha ha ha… Du ser ut som en badboll på två ben”, klämmer han fram mellan kikningarna.

Kul att min nya ”figur” kan glädja någon iaf… så fort Apan är kläckt är det nog bäst att jag införskaffar en munkorg till R. 

Vecka 26

Här kommer en tidig uppdatering av vecka 26 då jag kommer att ha fullt upp en tid framöver. Äntligen är det maj, årets härligaste månad. Vilket också innebär att mitt 30-års kalas går av stapeln i helgen och jag får ett efterlängtat besök av mamma, morbror och hans sambo. Morbror åker tillbaka redan på söndag men mamma stannar en hel vecka. Idag ska jag baka vaniljbullar och så ska vi handla och förbereda smörgåstårtan. Ett varv med dammsugaren ska jag också försöka hinna med. Det här blir kul!

Apan lever rövare som vanligt och ibland undrar jag vad han pysslar med där inne. Jag kan tydligt känna små fötter eller händer som boxas men ibland känns det bara "konstigt"...kanske slår han volter eller något? Vissa dagar är han riktigt aktiv och igår vid barnmorskan så möblerade han om rejält där inne i magen. Det var skönt att höra hjärtljuden igen och få det bekräftat att vår fina pojke växer precis som han ska. Vi har blivit inbokade på föräldrautbildningarna. Jag ville egentligen bara gå på den ena som handlade om amning och första tiden hemma men trots att jag sa det till barnmorskan så bokade hon in mig på den med förlossning och smärtlindring också. Jag kommer inte att gå dit, aldrig att jag kommer att sitta och se på förlossningsfilmer och dylikt. Det är väl det man gör, eller?

Faktum är att jag är ganska trött på min barnmorska. Besöken hos henne är inte speciellt givande. Det känns inte som hon lyssnar mer än på ett halvt öra. Varje gång får jag berätta min ”sjukdomshistoria” (hjärtat + medicinering) och varje gång antecknar hon vad jag skriver som om det var första gången hon hörde det. Nästa gång jag kommer så är hon lika frågande igen och antecknar allt på nytt. Hon hade inte skickat remisserna till specialistmödravården (hjärtat) eller till teamet för förlossningsrädsla (vill ha snitt) trots att hon sa att hon skulle göra det förra gången jag var hos henne. Egentligen skulle jag vilja byta BM men samtidigt så spelar det kanske ingen roll. Igår förklarade hon att hon var trött på sitt jobb och hade sagt upp sig så jag skulle ev. träffa någon annan på slutet. Det förklarar nog en del av hennes bristande engagemang.

Nu står jag i valet och kvalet. Ska vi boka tid för att göra 3D/4D ultraljud eller inte… har hört att tillväxtultraljudet som jag ska göra i slutet av juni inte är så roligt för bebisen är så stor så man ser inte detaljerna så tydligt.

Magbild v. 25+2





Bebisen v. 26


Den här veckan blir din bebis drygt 23 cm från huvud till stjärt och väger omkring 900 gram.
Efter att i en månad har haft ögonen slutna så börjar bebisen att öppna dem under denna vecka. Ögonen är nästan helt färdigutvecklade. Bebisen kommer att fortsätta att bilda underhudsfett, även om det vid den här tiden fortfarande är ganske liten och tunn. Vid förlossningen kommer den att ha samlat på sig tillräckligt för att klara den tuffa världen utanför livmodern och för att få det typiska rultiga bebisutseendet.
Blodkärl bildas i lungorna för att förbereda dem på ett liv utanför livmodern. Blodcirkulationen är fullt fungerande och navelsträng, moderkaka fortsätter att växa för att kunna försörja det allt större fostret. Moderkakan är nu nästan lika stor som bebisen.
Även om det fortfarande är alltför tidigt för din bebis att födas så skulle den nu har c:a 70% chans att överleva om den föds på ett sjukhus med rätt resurser. 
Källa: Bli mamma