Nu är bebisen stor som ett äpple och måendet pendlar upp och ner. Då och då får jag en formtopp. Tröttheten verkar inte ge med sig, två timmars siesta varje dag är vad den här trötta kroppen behöver. Jag äter, äter och äter. Magen växer, byxorna spänner och jag har nu plockat fram påsen med mammakläder. Vikten ligger än så länge stilla. Det är tråkigt att inte kunna vara ute och busa med Elliot så mycket men känner mig för övrigt till freds med det mesta. Vi aktiverar oss så gott vi kan här hemma och han verkar nöjd med det också. Det närmar sig det privata ultraljudet som vi bokat så det är mest det jag går och längtar efter nu.
 |
| Kulan v. 14+1. |
Bebis
Stor som ett äpple. Vikten har fördubblats sedan förra veckan, nu väger bebisen 50 g och är 9 till 10 cm mellan stjärt och huvud. Bebisen samlar på sig kalcium och skelettet blir hårdare och hårdare. Bebisen kan suga på tummen och är i princip färdigformad. Blodsystem, hjärta, ögon, öron, armar och ben finns nu klara i miniformat inför framtiden.
