Idag har jag varit hos Matildagruppen och diskuterat lite kring förlossning och kejsarsnittet. Så här sent i graviditeten kan jag bara konstatera att det inte förändrar något alls för mig. Jag står helt fast vid mitt beslut.
Jag tycker å andra sidan att det är jättesynd att man inte får möjlighet att diskutera förlossningen med någon innan vecka 31. Jag hade hellre haft denna diskussion i vecka 15, fått veta vilka alternativ som finns och löfte om snitt om det fortfarande kändes likadant vecka 30... då hade man kunnat slappna av och ägna resterande tid åt att fundera över de olika möjligheterna som finns med förlossningsplan osv. Just i mitt fall tror jag inte att det hade spelat någon roll eftersom jag alltid varit inställd på snitt, men för andra kvinnor kanske det faktiskt hade gjort skillnad.
R syster som bor i en annan stor stad gick i samtal varje vecka från v. 18 och ända fram till förlossningen. Förmodligen skiljer sig resurser och rutiner beroende på var i landet man bor.
Nåja, jag känner mig glad och nöjd med mitt beslut och det är nu två månader kvar för förberedelse innan Apan flyttar ut och in. Vi längtar såå!
