Pildammarna

Idag har R jour på akuten och går av sitt pass först kl 8.00 i morgon, söndag. Han hade jobbat av patienterna kl 19.30 och har sedan dess fått något enstaka telefonsamtal som han kunnat sköta hemifrån. Vi hoppas att det håller sig lugnt så han slipper åka in igen. 

Elliot och jag har varit ute på promenad i Pildammarna och fått oss en välbehövlig dos vårkänslor, städat, bakat en kaka. Nu har lilleman somnat för natten och R och jag har dukat fram tacos och ska strax sätta på en film. 

Sov, Sofia sov!

Min lilla, stora skatt.

Smyger in i sängen och lägger mig bredvid Elliot. Han ligger på rygg, med sin vänstra arm runt Herr Nilsson och den högra armen rakt ut. Handen är lätt kupad. Hans lilla pyjamaströja har åkt upp i midjan och han har sparkat av sig filten. Jag kryper närmare honom och känner hur de små mjuka fjunen på hans huvud kittlar min nästipp. Han luktar gott. Tittar på honom. Den lilla, lilla näsan, de runda kinderna och de mörka ögonfransarna. Jag ser hur munnen rytmiskt rör sig i sömnen och hur underläppen har sjunkit in, precis som den alltid gör. Jag lyssnar på de jämna andetagen och ser hur bröstkorgen rör sig i takt med dem. Jag kan inte sluta titta på honom. Jag vill inte somna, jag vill bara titta...titta...titta. Tar min hand runt hans lilla varma, mjuka fot. Jag får en tår i ögat och undrar om Elliot någonsin kan förstå hur ofantligt mycket jag älskar honom? Jag hoppas det. Jag hoppas verkligen det ♥