♡ Elliots 1-årskalas ♡

Vår älskade lilla "Ettöring".

Tänka sig för ett år sedan lunkade R och jag runt i bärskogen i godan ro. Ett par timmar senare satte Elliot kurs mot den stora vida världen och ut kom han med ett halvakut snitt istället för en dag senare med ett planerat snitt. När han föddes sa sköterskan "Grattis, nu har ni fått en ny chef." Jag tänker på henne ibland och ler, den där sköterskan visste minsann vad hon talade om. Här hemma går Elliot fortfarande skämtsamt under namnet "Chefen", för visst är det så att vi trippar på tå för att göra livet precis så där underbart och härligt för honom som han förtjänar. Chefen är en kärleksfull och underbar pojke och har alltid varit. När han var 11 dagar minns jag tydligt hur R satt bredvid mig på sängkanten när jag höll Elliot i min famn och jag sa "Idag är han 11 dagar. Förstår du, vi har lyckats hålla liv i honom i elva dagar!" Han kändes så skör, så liten och så ömtålig. Vips så har visst ett helt år gått med den finaste och underbaraste ungen jag vet. Ett år, fyllt av rosa små puffiga moln. Ett år där jag lärt mig mer om livet än på alla år innan. Ett år som mamma och pappa. Ett år fyllt av kärlek och stor förundran. Livet är verkligen lågt ifrån tråkigt. Det är så där härligt att jag önskar att vi kunde leva för alltid, allihopa.

Vi samlar ihop alla känslor och förbereder oss för det stora kalaset. Självklart firar vi den stora dagen hos mormor på Gotland så att alla familjemedlemmar får möjlighet att komma och fira Elliot. 

Tårtan blev tyvärr inte så god som det var tänkt. Men som tur var hade mormor och gammelmormor bunkrat upp med en massa härliga bakverk så det gick ingen nöd på oss, tvärt om. Jag hade även gjort cake pops. De ville inte heller samarbeta så istället för att stå på pinnarna fick jag vända dem upp och ner. Smaken var perfekt, men konsistensen blev tokfel. 

Elliot var i sitt esse och var ivrig att slita tag i den stora pakethögen. Han fick en massa fina presenter.

Av gammelmormor och gamelmorfar fick han jättefina tårtbestick där de låtit gravera in "Elliot 1 år". tanken är att dessa tårtbestick ska användas på alla hans födelsedagar och personliga högtidsdagar framöver. Av mig och R fick Elliot bland annat en gåbil i svart plåt med en tryckt "1:a" på. Han fick även en massa leksaker, pussel, kläder, böcker, brandbil, BRIO myra, flygplan, plocklåda och ett födelsedagståg. Det var väldigt roligt att alla ha alla samlade och även fast att vi bara var den närmaste familjen så blev det verkligen fullt hus. Då kan det tilläggas att två fastrar med sina respektive familjer tyvärr inte hade möjlighet att resa hit.

Gäster:
Mamma, pappa, mormor, morfar, mostrarna Andrea, Lovisa och Maria, gammelmormor, gammelmorfar, gammelmorbror och sambo Åsa, Mormors kusin Lars, Farmor, farfar, faster Janina med man Henrik, gammelfarmor.

Här kommer en bildkavalkad från kalaset.

Laddar upp med gröt till frukost.

Gammelfarmor har laddat upp med paket.

Moster Andrea hjälper till med dukningen.

Mys med pappi.

Även mormor fick ett stort paket idag.

Tack till alla som var med och gjorde Elliots första kalas till 

en minnesvärd dag.

Förberedelserna är igång

Jag har köpt en massa saker som jag knappt kan hantera, i hopp
om att göra en fin tårta till mammas blivande lilla "Ettöring".
Tanken var att jag skulle provbaka tårtan innan men nu hinner
vi inte med det...så nu KÖR vi, gott folk! Vi får se var det bär av.

Mot flyget!

Vår lilla resenär

Kanske skymtar jag en kändis? Jag måste hem
och googla... :-)

Landat!

Vrålåket

I mormors vrålåk.

Fika med mormor och mostrar.

Slagen hjälte.
Så mitt hjärta, nu lovar jag att det blir många
veckor med lugn och ro.

Laddar om!

Nu laddar vi om! I morgon åker vi på nästa äventyr.
Vi reser bort och lämnar kaoset bakom oss för
en stund. Vi ska hem till familjen. Vi ska fira
Elliots 1årsdag och sedan min mammas 50-årsdag.

Idag har vi köpt en present till Elliots mormor.

Buzzador - NAN Juniormjölk

Bilden är lånad från Buzzador

Ja, som ni säkert vet är jag medlem i Buzzador. Det innebär att jag och mina vänner då och då får möjlighet att vara med och prova spännande produkter och tjänster. Kort och gott handlar det om att testa produkter och sedan marknadsföra dem via Word of mouth. 

Så är det dax att köra igång nästa Buzzadorkampanj. Den här gången fick jag hem en kartong med NAN Juniormjölk från Nestlé. Det ska bli spännande att se vad Elliot tycker om denna eftersom han inte dricker mjölk i vanliga fall (mer än när jag ammar honom alltså). Min första tanke är att det är ganska stora mjölkförpackningar och de har kort hållbarhet (1 dygn) efter att de har blivit öppnade. Så mycket mjölk kommer inte Elliot att dricka än på ett tag tror jag. Han dricker vatten i vanliga fall.

Den här mjölken skiljer sig mot vanlig komjölk på så vis att den rent näringsmässigt är bättre anpassad för mindre barn. Den innehåller mycket mer järn och mindre salt än vanlig komjölk. En annan fördel med NAN Juniormjölk är att den kan förvaras i rumstemperatur ochär därför bra att ha med sig på utflykter.

Jag har hunnit buzza ett par förpackningar till barn och föräldrar på gården. De flesta är där ute nästan varje dag och leker med sina barn så det ska bli roligt att kunna knyta lite nya vänskapsband och höra vad deras barn tyckte om produkten. Jag återkommer med bilder och information om hur Elliot mottog produkten i september när flyttkaoeset har lagt sig.

Min fina!

Dagen forstsätter, i sakta mak... 

Vi gräver oss en plats i vardagsrummet för att 

få lite mat i magen.

Humörhöjaren!

Spenderar några timmar på lekplatsen och 

resten i soffan. Herre gud vad det tär på 

krafterna att flytta!

På andra sidan!

På andra sidan flyttkaoset. I nya lägenheten har vi en stig på 20-30cm genom hela lägenheten. Teven står i köket, tvbänken i hallen. I princip ingenting står på sin plats, för det finns ingen plats. Jag blir lätt illamående vid tanken på hur många månader det handlar om innan vi har kommit till det stadiet att detta kommer att likna ett HEM igen. Just nu känns det väldigt, väldigt avlägset. just för stunden tappar jag hoppet. Jag vet att det kommer åter men just nu är detta fullständigt övermäktigt. Vad har vi egentligen gett oss in på? 

Den STORA tröttheten.

Jag är så stolt över dig min lilla pojke. Att du 

orkar hänga med oss på detta helt tokiga upptåg. 

Vi är alla oerhört trötta nu. Vi vet knappt vad 

vi heter. R sov på köksbordsskivan sista natten 

för att inte somna för hårt. Han har kämpat in i 

det sista med de tunga bitarna medan jag har 

städat hela lägenheten nästan själv och försökt 

ta hand om Elliot samtidigt. Det gör ont både 

här och där. Det är inte läge att stupa riktigt 

ännu. Snart klart, snart klart!

Flyttstädning

Trötta svullna fötter

Sista fikan på balkongen

Sömnlösa nätter sätter sina spår. Tur att Elliot
livar upp tillvaron. Det får mig att glömma
skurmoppar i alla fall för en stund.

Mitt i natten bild på köket.
Det som vi sa att vi INTE skulle spara
till sist...eller hur var det nu?

Sovrummet, färdigstädat. Nu ska bara hissgardinen ner.
Alla dessa "bara", ni är så många just nu.

Dagen D

2 man, 3 våningar och cirkus 70 kartonger senare. 

Elliot och jag går och går och går och har inte 

riktgt någonstans att ta vägen. Framåt 

eftermiddagen börjar det bli svårt att roa oss 

ute under tiden som vi inte bor varken här...

eller där.

Vi drar en repa genom nya lägenheten, tar en titt på det rosa rummet.

Köket - beigegulbrunt. #gråterenskvätt"

Sedan gör vi "flyttgubbarna" sällskap vid det nya pizzahaket.

Samma som alltid!

hejdå trappjävel!