fredag 3 augusti 2012

Den STORA tröttheten.

Jag är så stolt över dig min lilla pojke. Att du 
orkar hänga med oss på detta helt tokiga upptåg. 

Vi är alla oerhört trötta nu. Vi vet knappt vad 
vi heter. R sov på köksbordsskivan sista natten 
för att inte somna för hårt. Han har kämpat in i 
det sista med de tunga bitarna medan jag har 
städat hela lägenheten nästan själv och försökt 
ta hand om Elliot samtidigt. Det gör ont både 
här och där. Det är inte läge att stupa riktigt 
ännu. Snart klart, snart klart!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar