Fika och duplo

Elliot har börjat sova längre på morgonen nu, det är sällan han vaknar innan 8.20 och jag tänker att det är perfekt innan vintertiden kickar in. MEN...det resulterar också i att resten av dagens rutiner kommer på glid. Han är knappast trött vid 10 när det är dax för dagens första sovstund. I morse när vi steg upp insåg jag att kaffet i kaffeburken sinade och det vore ofint att bjuda vänner på kaffe och sedan inte ha något kaffe hemma så efter frukosten klädde vi på oss, tog med glasinsamlingen och gick mor ICA för att köpa kaffe och kakor. Efter affären så drog jag inte bara en, två, tre, fyra utan ännu fler repor i parken där jag bor. Runt, runt, runt, fram och tillbaka. Körde offroad i hopp om att Elliot skulle somna innan fikabesöket skulle komma vid 11. Precis när jag tänkte "nu somnar han" så ruskade han på sig och skrek eller fick syn på något intressant så nej...det lyckades icke. 1-0 till Chefen!

In och fika. Elliot fick ett jätteroligt duplo av Maria som han har roat sig med hela kvällen. Mamma och Elliot började bygga och sedan tog pappa, den stora legokonstnären själv, över.

Roligt att träffa Maria igen, som alltid och Elliot är så förtjust i henne också. Det är härligt att se.

Tack för den fina presenten Maria!

Kartongrummet

Kartongrum...

Jag har kört ett ryck i kartongrummet idag och packat upp säkert 20 kartonger. En himla massa leksaker, handdukar, filtar, lakan och kläder. Ja, i vår trea så har vi ett rum till flyttkartonger. Saker som vi inte verkar ha någon plats till... kartoner med barnkläder som ska sparas eller säljas. Lampor, krukor, böcker och annat krafs som ska till Loppisen. SUCK....så trött jag är på alla saker. Det är skrämmande vad mycket saker som bara "står". Kaffebryggare, pizza pronto, bordsgrill, soda stream...en massa prylar som vi faktiskt inte använder.

När renoveringen är klar och sakerna fått nya hem och platser så är tanken att det här ska bli Elliots rum där han kan ha alla sina leksaker. Sova får han dock göra inne hos oss för det är så tokmysigt att ha honom snusande alldeles bredvid mig. Att mitt i natten bara kunna sträcka ut handen och lägga den i hans, att bara kunna krypa nära och känna de små fjunen kittla under näsan. Han luktar så gott, min lilla pojke. Ja, fortfarande händer det att jag vaknar på natten och bara tittar och tittat och tittar...för att han är så himla fin och gör vårt liv SÅ mycket roligare.